En liten kille blev knivhuggen i halsen på dagis. Varför? För att han använde nagellack, rosa kläder och älskade balett. Nu sitter Flashbackarna och säger att man ska låta sina barn vara 'normala' (vad är normalt och inte normalt?) för att sådana här saker inte ska hända. Man ska inte låta sina söner använda rosa byxor. Man ska inte låta dom gilla balett eller låta dom använda färgglada nagellack.

Men varför? Varför ska inte den lilla killen kunna älska balett och rosa utan problem? Varför är det honom vi ska ändra på? Är det inte mobbarna, de elaka, som ska bli uppfostrade i stället? Är det inte dom vi ska fokusera på? Är inte detta ett tecken på att barn måste kunna ta del utav allt, för att växa upp till människor som inte knivhugger, mobbar eller är elaka på olika sätt, på grund av att någon gillar 'annorlunda'?

Om det är normen som får barn att göra sådana här saker; är det då inte normen vi måste ändra på? Det känns absurt att barn i olika åldrar måste backa tillbaka och inte kunna vara sig själva för att normen tar all plats. För det är inte fel att Kalle vill använda rosa tröjor eller att Lisa inte vill använda klänning. Det är däremot fel att motsäga sig detta. Det är fel att trycka ner en annan människa på grund av dennes klädval eller hobbys.

Och inte fan försvinner det om vi gång på gång låter normen vinna krigen.