Människor pratar ofta om förebilder hit och dit. Lägger en bloggare ut en bild på en cigarett - är bloggaren en dålig förebild. Läggaren bloggaren ut (som Tyra gjorde) bilder - som ska betraktas som konst, inget annat - där hon håller i en kniv, blåser ut rök och ser allmänt självdestruktiv ut - är bloggaren en dålig förebild.

Nä, det är dom inte alls. Dom är inte dåliga förebilder på grund av det. För det första ber dom inte att få vara en förebild för unga tjejer och killar. Varför ska en bloggare (och även musiker och skådespelare) gömma sig bakom en fasad och inte visa upp sitt riktiga jag - bara för att slippa bli kallad för en dålig förebild? Det inte logiskt. Det är ju en lögn, och att gömma sig bakom en fasad och låtsas att vara någon annan fungerar inte i längden. Det blir lätt väldigt genomskinligt och man tappar förtroende för människan.

Om det finns unga människor som frenetiskt härmar bloggare och andra kända personer med allt dom gör; är det ju tyvärr deras problem och inte tvärtom. Är man så pass lättpåverkad bör man nog rannsaka sig själv. Det är mänskligt vett att vara medveten om vad som är bra och inte bra. Man börjar inte skjuta heroin bara för att en bloggare lägger upp en konstnärlig modebild som föreställer det. Man börjar inte skära sig själv bara för att man ser en anonym bloggerska göra det. Eller gör man det? Finns det människor som är så pass lättpåverkade - som inte har en egen sköld att skydda sig med?

Hur som helst tycker jag fortfarande inte att ansvaret ligger på bloggaren. Man behöver inte lägga ut en bild på knark och berätta att det är bra. Men det har jag aldrig sett att någon har gjort. Men folk måste helt enkelt lära sig att dessa rosafluffiga förebilder som inte gör något fel endast existerar i drömmarna. Definivit inte på internet. Sedan är det ju en helt annan sak med ett sjukligt beteende, som kanske anorexi eller bulimi. Men då måste man ju också själv förstå att bloggaren är en sjuk människa och att man inte ska lyssna.

Om min blogg skulle bli mycket stor skulle jag inte ändra på mig. Man är ju den man är. Jag snusar, jag dricker alkohol och jag svär. Men jag vill inte påstå att jag är en dålig förebild för det. Om unga människor tar efter mig - Jaha, vad gör man åt det? Det kommer ju alltid att hända och det ligger ju tyvärr inte hos mig att ändra dom. Sedan är det ju självklart synd om dom människor som kanske lyssnade på till exempel Dennis M förut - när han höll på att svälta sig själv - och dom behöver ju hjälp dom med. Och det är inte alltid lätt att vara envis och vägra att lyssna i dagens samhälle.

Men är det inte roligare att läsa en blogg där bloggaren är sig själv till hundra procent? Där bloggaren är ärlig med alla skavanker, komplex och mindre bra saker - istället för en bloggare som bygger upp en slags fin fasad för att bli en exemplarisk förebild till unga människor? Det är en lögn och en käftsmäll i ansiktet, i alla fall enligt mig. Sedan har ju alla olika åsikter; men det är i alla fall vad jag anser om detta.

Under 80-talet dök det upp många rockband - som knarkade och drack alldeles för mycket. Folk var nog vettiga för att förstå att det är ingenting man tar efter, även fast dom hade hundratusentals fans världen över. Världen överlevde rockvågen. Jag älskar Slash och Nikki Sixx - människor som knarkade och drack 24/7 - men det är ingenting jag vill ta efter. Jag är medveten om att det är dåligt. Jag ser snarare upp till dom för att dom överlevde, inte tvärtom.

(Bloggare som är pro-ana, bulimi, narkotika och andra extremt självdestruktiva beteenden är ingenting jag står bakom. Bloggare som medvetet sprider sin propaganda/sjukdom och försöker få andra människor att bli likadana är hemskt. Jag menar mest bloggare som kanske röker, tar konstnärliga kort som Tyra, snusar, dricker rätt mycket alkohol, festar mycket - osv.)