Ni måste se den nya Jackass. Jag såg precis klart den och jag har fått andnöd av skratt minst 50 ggr under filmens gång. Scenen 'The Ram Jam' är bland det bästa som har gjorts.

Jag har suttit och letat efter mer släktingar. Kollat om jag har släktband med mer kända vikingar, konungar och adelsmän. Men jag har inte hittat mer. Sedan hittade jag detta:

Jesus of Nazareth is your 50th great grandfather.

Ok.

Jag vet inte hur jag ska ta det där riktigt. Det står: "NB! Parentship, marriage and other relation is under discussion. Please don't break any current connections and please don't resolve parental conflict." Så mycket kan ju vara fel. Det kan vara ett misstag för många av oss. Men...

Heh, ja mycket kan ju ha gått fel på den vägen. Svårt att veta vem som var släkt med vem under den tiden. Men det hade varit lite coolt att ha ett släktband till självaste Jesus. Och det är den mest populäraste hemsidan om släktforskning och den är väldigt seriös, om man läser recensioner och artiklar.

Allvarligt. Är jag släkt med Jesus?

(Jag är däremot inte släkt med Hitler. Eller Göran Persson. Puh.) (Vad oseriös jag låter! Jag är inte oseriös. Jag tycker det här är väldigt intressant. Men jag litar inte på att jag har ett släktband till Jesus.)

Men det hade fan inte förvånat mig.

Jag är släkt med kända människor. Inte någon populär popsångare eller någonting - men vikingar, kända vikingar från förr, som vi alla har fått läsa om i skolböckerna. Jag förstår det fortfarande inte. Jag har testat en massa olika personer, som Fredrik Reinfeldt, för att se om hemsidan luras med mig - men icke. Jag är inte släkt med Fredrik Reinfeldt.

Nu är det ju väldigt långt tillbaka i tiden, och det räknas ju knappt. Men jag är släkt med dessa människor - även fast det knappt räknas som "blod" längre, om ni förstår vad jag menar. Jag har en koppling till dom. Det sjukaste var att jag precis läste om Snorre Sturlasson i Svenska B-kursen.

Ja, förutom Lars Johan Hierta. Han var inte en viking. Han var däremot grundaren till Aftonbladet.

---

Snorre Sturlasson (fornnordiska Snorri Sturluson), född omkring 1179, död 23 september 1241, var en isländsk hövding, historiker, författare och skald. Han betrakas som författare till Den yngre Eddan, vilken är en handbok i skaldekonst och lärobok i nordisk mytologi, författad omkring 1220, samt Heimskringla en bok som skildrar främst Norges kungar fram till och med år 1177. Han tillskrivs också stundom Egil Skallagrimssons saga.

Snorri Sturluson is your 8th cousin 21 times removed.

---

Sven Tveskägg (på danska: Svend Tveskæg, på engelska: Sweyn Forkbeard), född cirka 960, död 3 februari 1014, kung av Danmark 985-992 och 993-1014, kung av England 1013-1014. Utgjorde förmodligen den reella makten i Norge bakom Erik Ladejarl tillsammans med den svenske kungen Olof Skötkonung 1000-1014.

Sven Haraldsson Tveskägg(Tjugeskägg) is your 29th great grandfather.

---

Harald Gormsson Blåtand var kung av Danmark ca 940 – ca 986. Han var son till Gorm den gamle och Tyra Danebot. Han har givit namn åt den trådlösa kommunikationsstandarden Bluetooth.

Harald Gormsson Blåtand is your 30th great grandfather.

---

Estrid Svensdotter född före år 1010, död efter år 1057, känd som dronning Estrid, var prinsessa av Danmark som dotter till kung Sven I Tveskägg och Sigrid Storråda. Hon var gift med jarl Ulf Torgilsson av Skåne och mor till kung Sven II Estridsson av Danmark. Estrid bar hederstiteln drottning, trots att hon varken var gift med en kung eller regerande drottning.

Estrid Svensdotter is your 28th great grandmother.

---

Lars Johan Hierta (ibland även stavat Hjerta), född 23 januari 1801 i Uppsala, död 20 november 1872 i Stockholm, tidningsman, bokförläggare, företagare och politiker; ledamot av adelsståndet 1828-1866, ledamot av andra kammaren 1866-1872. Han grundade bland annat Hiertas bokförlag 1829, Aftonbladet 1830 och Liljeholmens Stearinfabrik 1839.

Lars Johan Hierta is your 6th cousin 6 times removed.

---

Harald Hårfager (norska: Harald Hårfagre), född cirka 850, död cirka 933, var Norges enare och dess förste regent, perioden 860-930. Han var enligt Heimskringla son till Halvdan Svarte, som ska ha tagit det första steget mot Norges enande.

Harald I Halvdansson Hårfagre is your 28th great grandfather.

---

Ottar Vendelkråka var kung över svearna i början av 500-talet. Man har gissat att hans regeringstid sträckte sig i 15 år, mellan år 520-535 efter Kristus. Ottar Vendelkråka är mest känd för att ha stupat i Vendel i Uppland, han ska ha dräpts av två danska jarlar från Själland. Anledningen till att han blev dräpt var att danskarna med våld flyttat in i kungsgården Huseby. Ottar försökte med sina män kasta ut inkräktarna, men i den följande bataljen stupade så gott som alla svearna.

Ottar "Vendilkraka" Egilsson is your 37th great grandfather.

Jag har ännu inte kollat upp om det finns mer intressanta saker från min släkt. Jag har inte ens kollat upp alla adliga namn som finns med. Släktträdet är sjukt stort! Jag hittade människor enda tillbaka till 1400-talet, så det kommer ta ett tag att gå igenom alla. Jag förstår inte hur man har kunnat hitta allt detta. Men bra att någon har gjort det.

Det förvånar mig hur mycket adel det finns. Men det är ju klart - en adlig kvinna fick ju bara gifta sig med en man från en annan adlig ätt. Men ändå. Och Carl Svinhufvud är det roligaste jag har hört på länge. Tråkigt att heta det på 2000-talet, liksom.

von Platen: von Platen, uradlig ätt från Rügen och Pommern av vilken en gren invandrade till Sverige. Ättemedlemmar har naturaliserats i flera länder.

Stamfader för ätten är Otto "cum Plate" som var rådsherre vid hovet i Rügen 1255. En gren i Sverige naturaliserades 1751 och fick nummer 1922. Från denna har två grenar upphöjts till friherrelig värdighet, men det finns flera ättemedlemmar vilkas förfäder sedan 1700-talet varit bosatta i Sverige som inte introducerats på Riddarhuset.

---

Soop: Ätten har sitt ursprung i det medeltida frälset. Den kan med full säkerhet ledas tillbaka till väpnaren Ulf Siggesson som omtalas 1463 och dog någon gång efter 1472. När ätten introducerades 1625 placerades den i Riddarhusets andra klass, den s k riddar-klassen, som omfattade obetitlade ättlingar till tidigare riksråd. Tillsammans med första klassen, den s k herreklassen som omfattade grevar och friherrar, representerade riddarklassens familjer högadeln.

---

Oxehufvud: Svensk adlig ätt från västra Sverige. Introducerades vid Riddarhuset år 1625. Nr: 102. En känd medlem av släkten är Göran Adolph Oxehufvud.

Göran Adolph Oxehufvud, född 5 juni 1799 i Kyrketorp, avliden 15 november 1852 i Buenos Aires, svensk sjökapten.

Han är mest känd som initiativet till den skandalomsusade "Oxehufvudska expeditionen" till Latinamerika 1840-1841. 1840 erbjöd Oxehufvud en rad unga sjöbefäl, bland annat Henrik Ludvig Sundevall, Carl Skogman André Oscar Wallenberg, att följa med honom på skeppet Prins Oscar till Latinamerika för att erhålla undervisning i sjöfart. Resan drabbades dock av en rad missöden och tvingades göra ett långt uppehåll Lissabon, där Wallenberg lämnade expeditionen.

När Prins Oscar anlöpt hamnen Buenos Aires i augusti 1841 beslutade Oxehufvud att sälja skeppet till den argentinska flottan då han hamnat i ekonomiska trångmål. Den svenska besättningen tog sig hem med hjälp av Skogman, medan Oxehufvud gifte sig lokalt och stannade i La Plata-länderna fram till sin död.

---

Sparre: Sparre af Rossvik är en adelsätt, svensk uradel från Västergötland. Ätten är känd sedan slutet av 1300-talet. Den introducerades på Riddarhuset år 1625 som adlig släkt nr. 7. Släkten är utgrenad i friherrliga släkten Sparre.

---

Frölich: Frölich, svensk adlig och grevlig ätt från Tyskland. Ursprungligen var det en adlig ätt i Steiermark där stamfadern Didrich Frölich till Gerdorf levde under 1500-talet.

En gren av ätten inkom till Sverige med översten Hans Christoffer Frölich, som stupade i svensk tjänst vid slaget om Köpenhamn 1658. Från denne och hans hustru Elisabet von Plessen utgår den adliga ätten Frölich, som slocknade 1940 på svärdssidan. Den grevliga ätten utgår från en yngre son till Hans Christoffer Frölich, och introducerades som grevlig ätt vid Riddarhuset 1713 på nummer 49.

Till släkten Frölich hör greve Carl Gustaf Frölich, general, hovrättspresident och landshövding, hans syster Eva Margareta Frölich, landshövding greve Bengt Gustaf Frölich, och politikern greve David Fredrik Frölich.

---

Bååt: Bååt, är en svensk medeltida adelsätt, svensk uradel, som troligen har samma ursprung som ätten Bonde, då båda för samma vapen och släktmedlemmarna i äldre tid kallade varandra för fränder.

Svinhufvud: Svinhufvud är två svenska adelsätter, båda med härstamning från Dalarna på 1500-talet, med gemensamt ursprung via Jöns Svinhufvud.

---

Forstenaätten: Forstenasläkten eller Forstenaätten är en av Sveriges äldsta adelsätter, benämnd efter sätesgården Forstena i Västergötland. Släkten ansågs utslocknad åren 1660 till 1990, tills en forskare hittade ett gammalt brev där det tydligt framgick att en kapten vid Värmlands regemente vid namn Jon Olofsson Dahlman, dödad 1675 i Tyskland, egentligen tillhörde Forstenasläkten men av någon anledning blivit förskjuten av sin far.

Denne kapten Dahlman hade fått många avkomlingar och har så ännu idag. Detta har medfört att 29 nu levande adelsmän vid namn Dahlman, samt efter adoptioner, Wennerström och Järrel samt ett antal döttrar åter införts som adliga ätten nr 2 på Riddarhuset. Forstenasläktens mest bemärkta person är fältmarskalken under 30-åriga kriget greve Lennart Torstenson. Dennes grevliga ätt nr 7 dog ut 1727.

---

Hierta: Svensk adelsätt från Danmark-Halland. Enligt traditionen kommer släkten ursprungligen från Trondheim, varifrån de flyttade till Halland, som då var en del av Danmark.

Som stamfader räknas domaren i Fjäre härad, Lars Ragvaldsson som på 1550-talet levde på Ölmenäs i Halland. Hans söner använde en tid moderns namn och vapen, Grijs, adlig släkt nummer 142. Släkten introducerades med namnet Hierta 1627 på nummer 121.

Grenar har även erhålligt friherrelig rang, nummer 250 som även immatrikulerades vid Riddarhuset i Finland 1818 men som inga kända ättlingar finns kvar av idag, och nummer 381 som utgrenade sig ur adliga grenen nummer 192, och erhöll värdigheten enligt 37 § i 1809 års regeringsform och som är fortlevande i Sverige.

Till släkten hörde Hans Järta, som avsade sig sitt adelskap 1800 och ändrade stavning av sitt släktnamn, och Lars Johan Hierta (han som grundade Aftonbladet).

Jag fick reda på en grej idag.

Kurt Sjöbergs - min morfars pappa - mamma hette Aurora Amanda Augusta von Silfverswärd. Hennes mamma (eller mormor, jag är inte hundra procent säker) hette Anna Sophia von der Waeppe och kom från Hannover i Tyskland. Vi har alltså minimalt med tyskt blod i oss. Coolt! Jag vet dock inte mer om von der Waeppe och hur det ledet ser ut. Jag ska försöka googla lite mer på det.

Adligt och tyskt blod. Det skulle inte förvåna mig om jag var avlägsen släkting med Adolf Hitler. Då skulle Flashbackarna få någonting att bita i. Det blir fan inte mer etniskt än så. Också gillar jag kebab och hejar på mångkulturen. HAHAHA. Roligt.

Update: Hittar inte ett piss om "von der Waeppe" på google. Jag försöker leta igenom den tyska adeln, men hittar ingenting speciellt där heller. Vet inte riktigt vilka hemsidor som har sådan här information - och von der Waeppe kanske är en utdöd adel. Kan ju vara friherrlig också, vad det nu är.

Jag kommer ihåg den bästa vikarien (lärarassistent? jag kommer faktiskt inte ihåg, men det är inte viktigt) jag har haft. Han hette Per, hade skägg och var ganska kort. Han var alltid rolig, fick lektionerna att bli intressanta och han stannade ofta för att prata med oss efter lektionerna. I alla fall med mig och Alice.

När hans sista dag på skolan kom, gav han mig en bränd singel med Lars Winnerbäcks 'Pollenchock och stjärnfall', eftersom jag hade nämnt att jag gillade hans musik. Jag har fortfarande kvar den skivan. Små stjärnor är målade med dassig bläck på det vita, skrynkliga och nu ganska tunna pappret som skyddar skivan.

Det var fint och jag kommer alltid tänka på den läraren när jag hör denna:



Det är inte många bra lärare jag har träffat på under alla mina år i skolan faktiskt. Majoriteten av dom har kommit till sitt jobb med ett dåligt humör och inget engagemang alls. Ett simpelt 9 till 5 jobb där man knappt orkar bry sig längre. Lektionerna blev ofta dimmiga, gråa och fullkomligt ointressanta. Dela ut papper, sätta sig på en stol och inte bry sig om att göra lektionen till någonting roligt. Robotar, hela högen!

Stig: Bildläraren som sparkades för att han var alkoholist. Han var en av dom bästa. Han hade alltid hatt, han pratade lite konstigt och verkade alltid befinna sig i en annan värld. Det kändes som att han precis hade kommit från en hippiefest på sjuttiotalet. Han hälsar fortfarande på mig och Alice, även fast det var många år sedan vi hade honom lärare: "Hej Elin, hej Alexandra", alltid samma tonfall. Alltid samma hatt och halsduk.

Anders: Jesus, vår flummiga bildlärare efter att Stig försvann. Han hade skägg, lockigt hår och sa ingenting. Gick runt i klassen, log och stannade upp för att kolla vad vi ritade. Han älskade min klass. Många andra sa att han ofta var arg och sträng, men inte mot oss. Då sa han ingenting. Han gick bara omkring och log. Såg harmonisk ut. Gav mig och Alice ett G även fast vi förtjänade ett rött och skrikigt IG.

Lars: Hans lektioner var veckans roligaste. Han blandade sina lektioner i svenska med att berätta roliga historier om sitt förflutna. Om hur renar jagade honom och hur hans nya glasögon gick sönder när han höll på att sluta snusa. Han var en teaterapa och kunde verkligen fånga ens intresse med alla sina olika berättelser. Jag lärde mig mycket av honom, men han slutade att undervisa oss. Varför? För att hans lektioner var för roliga, kort och gott. Han 'gjorde inte det han skulle'. Han var för mycket människa.

Många säger att Aftonbladet har felciterat Justin Bieber. Dom säger att hans uttalande om abort inte skulle 'vara lika hemskt' om man tog det rätta. Det har jag gjort nu:

"I really don't believe in abortion," Bieber says. "It's like killing a baby." How about in cases of rape? "Um. Well, I think that's really sad, but everything happens for a reason. I don't know how that would be a reason. I guess I haven't been in that position, so I wouldn't be able to judge that."

Fortfarande ett lika äckligt uttalande. Folk säger också: 'Men han sa ju faktiskt att han inte har varit i den positionen, och att han inte kan veta säkert hur det skulle vara...' Jaha? Han säger fortfarande att 'allt händer av en anledning' och han vet inte hur en abort vid våldtäkt 'would be a reason'. Folk som försvarar honom är lika dumma i huvudet som honom.

'Men han är ju bara sexton år!' Det spelar ingen roll. Man är inte automatiskt dum i huvudet som sextonåring. Man är inte en liten sparvel som inte kan tänka själv.

Vet ni vilken mening jag vill kräkas på?

"Vill du aldrig hedra dina förfäder? Din gamla släkt?"

Nä? Varför skulle jag vilja göra det? Kommer dom att tacka mig? Vad vinner jag på att 'hålla den etniskt svenska rasen intakt och leva svenskt, bara för mina förfäders skull'? Mina förfäder hade inte brytt sig. En var skomakare, en annan hade en affär. Den äldsta delen hade 'von' i sitt efternamn och spenderade väl sina dagar under 1500-talet på en tron av alldeles för mycket pengar, tyllklänningar och alldeles för lite uppfattning om världen utanför 'adelns fina bubbla'. Vem ska jag hedra och vad kommer hända om jag inte gör det?

Och en kvinna säger att vi vita européer har betytt mest för historian. Jaha. Säg det till romarna och grekerna. Vad sägs om en liten snabbkurs i människans historia?

Sedan säger hon: "Vita har inte gjort mer för att förstöra för någon än någon annan ras..."

(konstpaus)

HAHAHAHAHAHAHAHAH!

Men snälla lilla hjärtanes. Fast i och för sig, denna kvinna hittade sin livsfilosofi på Flashback. Ja, ni läste rätt, hon läste ett inlägg på Flashback (observera: flashback) och kom sedan på att hon var nazist. Det är nästan så efterblivet så jag bara vill ge henne en lång, hård och varm kram. Och sedan ge henne en lavett och be henne vakna upp. En kärleksfull lavett.

Introt till Dawn of the Dead är kanske det bästa introt någonsin. I fucking löfz it!!1 (Ni som är väldigt lättskrämda behöver ju inte kolla) (Mamma och Mia alltså)

Det lilla äcklet Justin Bieber tycker att en våldtäkt inte är en ursäkt till abort.

"Han tycker att ”det är sorgligt” när en kvinna blir gravid efter en våldtäkt – men menar att ”allt händer av en anledning”. – Jag tror inte på abort. Jag tycker att ett embryo är en människa. Det är som att döda ett barn, säger han till Rolling Stone.

Och fortsätter: – Jag förstår inte hur det kan vara en ursäkt för att göra abort. Men jag har inte själv varit i den positionen så jag kan inte avgöra det."

 

Nä just precis, Bieber, du har aldrig varit i den situationen och du kommer aldrig vara det heller. För det första är du bara 16 år och för det andra är du en kille. Du kommer troligtvis (och förhoppningsvis, ingen människa förtjänar det) aldrig behöva falla offer för ett sådant vidrigt och hemsk maktövergrepp.

 

Jag säger inte att killar aldrig diskrimineras, skadas på olika sätt etc - det händer och ja, det är väldigt fel. Men när man som kille sitter och snackar högt om att kvinnor inte borde få bestämma över sin egen kropp vid ett brott där det oftast är män som utövar makt och begår övergreppen - då är man ute på jävligt hal is.

 

Eller vet ni vad, en liten del av mitt morbida och mörka jag hoppas han blir våldtagen. "Allt händer ju av en anledning", som han så fint sa det. Ödets ironi, din lilla rövhatt.

Vet ni vilken blogg jag saknar? Nimrod, psykopaten, eller vad man nu vill kalla honom. Han som hade en märklig fetisch när det kom till Hello Kitty. Om han nu ens fanns på riktigt - det var ju mycket tjat om det där... Oh well, jag bryr mig inte om han var riktig eller inte, han skrev på ett väldigt stilsäkert och underhållande sätt, och hans blogg var riktigt bra. Känslokall, dryg, vidrig och jävligt läskig - men, underhållande.

Fanns någon blogg från Ryssland också. Killen i fråga (som också var psykopat) kunde svenska och var svensk - men bodde i Ryssland och var en framgångsrik affärsman. Om det var sant eller inte har jag ingen aning om - men även han/hon/det hade en talang för skrivande och man fastnade som en blodigel i alla olika texter om blod, mord, lyxproblem och mörka tankar. Tyvärr kommer jag inte ihåg namnet - är det någon annan som gör det? Designen var svart och lite röd (har jag för mig) och jag tror den fanns på blogspot.

Jag och Bea har nördkväll. Zombies, rödtjut, italiensk pasta, The Sims, random shit på Google, överlevnadsstrategier och annat fint. Nu ska jag prata med amerikanare på Omegle.

En liten kille blev knivhuggen i halsen på dagis. Varför? För att han använde nagellack, rosa kläder och älskade balett. Nu sitter Flashbackarna och säger att man ska låta sina barn vara 'normala' (vad är normalt och inte normalt?) för att sådana här saker inte ska hända. Man ska inte låta sina söner använda rosa byxor. Man ska inte låta dom gilla balett eller låta dom använda färgglada nagellack.

Men varför? Varför ska inte den lilla killen kunna älska balett och rosa utan problem? Varför är det honom vi ska ändra på? Är det inte mobbarna, de elaka, som ska bli uppfostrade i stället? Är det inte dom vi ska fokusera på? Är inte detta ett tecken på att barn måste kunna ta del utav allt, för att växa upp till människor som inte knivhugger, mobbar eller är elaka på olika sätt, på grund av att någon gillar 'annorlunda'?

Om det är normen som får barn att göra sådana här saker; är det då inte normen vi måste ändra på? Det känns absurt att barn i olika åldrar måste backa tillbaka och inte kunna vara sig själva för att normen tar all plats. För det är inte fel att Kalle vill använda rosa tröjor eller att Lisa inte vill använda klänning. Det är däremot fel att motsäga sig detta. Det är fel att trycka ner en annan människa på grund av dennes klädval eller hobbys.

Och inte fan försvinner det om vi gång på gång låter normen vinna krigen.

Sitter och läser en tråd som heter "Gamlingar som skaffar barn - hur tänker ni?".

TS tycker att alla som är 35+ inte ska skaffa barn. Att han själv är 34 år och har ett barn på ett år verkar inte spela någon roll. Först och främst handlar det väl om kvinnor. Det är fel av oss kvinnor att satsa på en karriär, livserfarenhet och oss själva innan vi sätter ett barn till världen. För barn behöver ju bara kärlek - helst av en kvinna på 23-24 år. Ett tryggt hem och föräldrar med trygga jobb och fast inkomst? Aw, screw that, så länge du är ung och inte över 30 år.

Ja, jag har redan tagit upp det här. Men jag kan inte låta bli att se rött när sådana här människor kryper fram och börjar diskutera sådana här saker. En kvinna i tråden säger att allting är så 'puttenuttigt' nuförtiden: man ska skaffa karriär, resa och hitta sig själv. Vad är det som är så fel med det? Absolut ingenting. Jag ser hellre föräldrar med livserfarenhet och som har hittat sig själva planera familj. Till skillnad från 22åriga Caroline som planerar ett barn med Roffe 27 år som 'just nu söker ett jobb' (men han hittar inget, för han dricker hellre bärs), men som inte ser problemet med det 'eftersom man får ju rätt mycket i bidrag!'.

Ah, kyss mig i arslet. Visst, man behöver inte ha läst på universitetet och ha rest jorden runt för att bli en bra mamma. Men, enligt mig, är fast inkomst någonting som ska finnas om man planerar ett barn. Om man nu blir gravid av misstag, so be it. Vissa mammor [av misstag] klarar sig finfint ändå. Men att planera ett barn när man är ung, utan utbildning och utan fast jobb bara för att man inte vill vara över 30 år? Give me fucking break. Speciellt dessa unga tjejer som är 15-16 år och som planerar ett barn. Är ni dumma i huvudet på riktigt? Jag skiter fullständigt i om någon tar illa upp - men det är inte friskt eller speciellt smart att medvetet försöka bli gravid när man knappt har hunnit vara byxmyndig länge nog.

TS skriver sedan: "Hur kul är det få barnbarn när 80-90 år?" Vadå, skaffar man barn för att sedan få barnbarn eller? Är det poängen med allting? Känns som en hundkennel. Man köper en speciell ras bara för att man vill ha deras avkomma. Låter ju rätt... knepigt, om du frågar mig.

Nä, alla dessa människor som säger att alla kvinnor vill ha barn, man får inte vara 35+ när man skaffar barn och mycket annat: Eat shit. Jag är så innerligt less på era diskussioner så det inte är sant.

Jag förstår inte hur vissa människor kan känna ett sådant intensivt hat mot Sveriges vargflockar. Med tanke på att den sista vargattacken dokumenterades år 1821 finns det ju ingen anledning att hata vargar på grund av attacker och död. Kanske anfaller vargflockar lösa hundar eller boskap - men vi får ju ha i åtanke att vargen är ett rovdjur. Det är inte en hund. Det är ett vilt rovdjur.

Samma med lapparna, som är negativa mot vargflocken och som inte vill ha varg i sina områden. Well, det måste ju självfallet vara jobbigt och frustrerande om en vargflock fäller ett par av era renar, men det är naturens gång. Det måste kunna finnas plats för alla. Man kan inte förinta en flock, för att en annan ska kunna ta plats. Vill ni inte att renar ska attackeras? Bygg upp en inhägnad och släpp inte era renar lösa. För jag ser inte varför det skulle vara vargens fel om ni släpper era renar fria uppe i fjällen. Jag menar, jag klagar inte på lapparna, när en hel drös med renar står och slickar bort vägsaltet mitt i vintern på E4:an (eller jo, det gör jag. Men jag blir inte förbannad och börjar snacka om en utrotning av renarna. För så blir det ju ibland, att renarna tar sig till E4:an (och vägrar flytta på sig, envisa as) och att man delar plats med mycket vilt ju längre upp i landet man kommer).


Nåja. Jag förstår hur som helst inte hur man kan hata ett sådant storslaget och vackert rovdjur. Oftast är det väl hundägare (som bor nära skogar där vargar finns) som hatar dessa djur. Släpp inte era hundar lösa för vind och våg. Om ni ändå gör det (även fast ni är medvetna om att varg och björn finns nära) - skyll er själva om hunden inte kommer tillbaka. Om varg hade funnits i mitt område hade jag haft kontroll över min hund. Jag hade inte släppt lös min hund ensam i skogen.


Och bilder som denna (längst ner) retar gallfeber på mig. Att döda djur för att man ska få ha en fin hallmatta. Ett livs levande, vilt och vackert djur fick dö för att snobben Andersson skulle ha det fint i huset. Jag blir äcklad, förbannad och ledsen när jag ser sådant. Vet ni vad, ibland önskar jag att djuren kunde få ett knäpp i huvudet och ge tillbaka. Djuren vs. människorna. Som franska revolutionen, men istället för fattiga människor, är det alla djur över hela världen som ställer sig upp. Vilket inferno det skulle bli. Vad underbart, hehe.

Fan vad gött. Jag gillar't.

Hemsidan fungerar nu, och gör förhoppningsvis det hela dagen/kvällen (peppar peppar). Men jag har pratat med min mentor, och hon förstod min försening. Så jag kommer inte få problem med rektor eller CSN och det känns skönt. Så nu ska jag plugga hela kvällen och fokusera på att hinna klart allting denna vecka. Så jag kommer vara tvungen att plugga konstant från ikväll till på fredag. Men så blir det ibland.

Också dog en av världens mest legendariska gitarrister. Mycket sorgligt, tycker jag. Nedanför visas en video på ett mycket grymt framträdande av Gary Moore som jag alltid har älskat. Visst hade det varit helt otroligt att stå där själv och höra det. :-)

Vad frustrerande det är att youtube har bytt koder. Jag vill gärna klistra in System of a Downs Toxicity här, men nu fungerar ju inte det. Blogg.se, kan ni ta tummen ur arslet och bli lite modernare? Man vill ju kunna klistra in klipp från youtube här utan problem.

Oh well, skitsamma. Vad händer annars? Hos mig händer det inte ett piss. Freja ligger däckad i min säng och jag är pigg som aldrig förr. Jag har ingen aning om vad ska göra. Har sett alla filmer jag har laddat hem, har sett det senaste avsnittet av Jersey Shore och jag vill kräkas på The Sims 3. På Flashback händer det inget roligt, inte heller på Familjeliv, Google bråkar med mig och det är inget roligt folk inne på MSN. Inga sociala i alla fall.

Och jag får inte ha ett VISA kort (Hehe, här byter vi samtalsämne snabbt). Man måste tydligen ha en årsinkomst på minst 100.000 kronor. Vad är det för skitsnack? Vad spelar det för roll egentligen om jag inte har det? I hate you. För om inte jag har VISA kommer jag vara tvungen att ta ut hela min reskassa i kontanter, inte kunna beställa hem från Internet, också kan jag inte betala Spotify Premium, eftersom dom endast tar VISA eller Mastercard.

OH DAMN YOU ALL TONIGHT.

PS; Egentligen borde jag inte ens skriva ett sådant där långt inlägg. Eftersom jag bara spekulerar! Förstår ni vad jag menar? Vi kan ingenting veta om självmord och tankesättet runt det tills den dagen då vi själva står där och hellre vill dö än att fortsätta leva. Det är ett otroligt mörkt tankesätt, som vi aldrig kommer kunna förstå, om vi inte själva hamnar i den situationen.

Och att säga 'fegis' till en psykiskt förstörd själ som vill dö, det, om något, är fegt.

Bra skrivet av en människa på FL:

"Det bor eldsjälar i människor. Riktiga krigare som kämpar och kämpar tills det inte finns ett uns av kraft kvar. Tills de inte orkar stå på benen mer. Människor som aldrig fått se den ljusa sidan av livet. Ändå ger de inte upp. De fortsätter att skrika på hjälp år efter år och varje dag är en kamp. Tills lågan slocknar. Dessa människor förtjänar inte dina dumheter. Inte för en sekund. De är inte fega. De är inte egoister! Ingen låga brinner för alltid. Faktum är att det är ett under att lågan brinner öht hos någon som aldrig sett ljus.

Man måste också förstå hur stark överlevnadsinstinkten i människan är och vilka otroliga påfrestningar som krävs för att en människa faktiskt ska klara av att ta sitt eget liv."

En kvinna på FL tycker att människor som tar livet sig/försöker ta livet av sig är fega kräk.

Jag tycker man är ute på hal is om man börjar kritisera människor som mår så pass dåligt. Jag tycker inte man har rätt, som frisk människa, att sätta sig på en högre piedestal och tro sig veta hur människan, som antigen tog livet av sig eller som försökte, mår eller hur feg denne är. Då tycker jag att man tar sig vatten över huvudet och att det kanske är dags att backa tillbaka ett par steg.

För även fast vi alla någon gång har mått dåligt, och vissa av oss har så mått så pass psykiskt dåligt att vardagen känns som ett enda stort hån och en enda stor lidelse, har vi ingen rätt att tro oss veta hur det ligger till, så länge vi inte har stått och övervägt att välja döden framför livet. För människor som säger 'fega kräk' eller 'det är egoistiskt' har nog inte stått i de skorna. Aldrig mått så pass psykiskt dåligt att allting är svart. Att livet inte längre spelar någon roll - att evigt mörker i stället skulle kännas bättre.

Att människor vill dö på grund av sina psykiska sjukdomar är såklart väldigt tråkigt, och hemskt. Ingen människa ska behöva känna sig på det sättet. Ingen människa vill ju egentligen dö - alla vill ju, undermedvetet eller medvetet, egentligen leva och må bra. Men ibland fungerar det inte på det sättet. Och just i den stunden, när man håller pistolen mot huvudet, snaran runt halsen eller tabletterna mot läpparna, tänker man inte timmarna efteråt. Man tänker inte på omgivningens reaktioner, eller att kanske hjälpen hade kommit ett par dagar efteråt. Människor som tar livet av sig befinner sig i nuet. Man vill och kan inte tänka på hur morgondagen kanske kan komma att se ut, eftersom alla dagar innan det har varit så mörka och hemska.

Jag har också tänkt att människor som tar livet av sig eller försöker, är fega och egoistiska. Men jag har slutat med det tankesättet nu. Det är inte fegt. Det är inte egoistiskt. Det är ett rop på hjälp, oftast. Ett desperat rop efter hjälp. Ett kanske sista försök att hitta glädje, att slippa må dåligt. Ibland blir självmordsförsöket en omvändning: nya perspektiv hittas, det tas på allvar. Man hittar hjälpen. Ibland har man kanske försökt hitta hjälp så många gånger, att man tillslut "lyckas". Man dör. Och vem är då vi, friska människor, att efteråt sitta och säga högt om hur egoistiskt och fegt det är?

Det är tragiskt. Det borde vara ett uppvaknande för oss (Sverige) att vi har så mycket självmord och försök till självmord. För någonstans på vägen har det ju gått snett, och i stället för att prata om feghet och egoism, kanske vi borde försöka vända på trenden. Försöka hjälpa i stället för att stjälpa. Men jag spekulerar bara. Jag har aldrig övervägt döden framför livet. Så jag kan omöjligt veta till 100 % hur dessa människor tänker eller tänkte. Sedan är det ju individuellt också.

Speciellt människor som har försökt. Människor som försöker ta sitt liv behöver inte ilska och nedsättande ord efter sig - de behöver kärlek, närhet och tröst. Ett löfte om att framtiden ska bli bättre - hjälp. Så att säga egoist till en redan förstörd själ, är som att hälla bensin över öppen eld.