Överkalix marknad - jag kommer aldrig mer tillbaka.

Man förklarar Överkalix på enklaste sätt med en bild:



Japp. WT-marknad med nazister, dansband och småkids som growlar (?) Jag fattar det inte. Jag måste dock erkänna att det var ganska coolt att höra en liten grabb på max 11 år growla för full hals. Han lät som en förbannad mygga. Men pojken som spelade gitarr var faktiskt riktigt bra på det. Hur som helst, vi kollade runt på den där marknaden ett tag innan vi for hem. Jag fick med mig hem en lila/röd palestinasjal och en väska som "hade gjorts av riktiga indianer" (mhm...) Men den var fin, så det spelar ingen roll.

Enda anledningen till att jag följde med är för att jag saknar Gävle så mycket att det svider. Men nu vet jag att det inte är någon idé att göra det. Att strosa runt bland bönder, tragisk omgivning och patetiska nazister (ja, dom hade ett stånd på marknaden) fick mig bara att sakna den staden och dom 9 dagarna ännu mer. Men nu är jag hemma från den där byn i alla fall, och nu blir det middag för min del. Sedan har jag ingen aning om vad som händer. Ska nog sätta mig ner och leta bilder till boken, tänka på boken och skriva olika random scener till boken.

Kommentarer

Innan du kommenterar:
Kommentarer besvaras här.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0