En gräns

"Där ute, i verkligheten, har en ung man tagit sitt liv. Och många satt här och käka popcorn och kollade på självmordet, som bästa underhållningen. Det sägs att flashback inte är ett problem, men jag börjar tvivla. Är det verkligen mer nytta än onytta med flashback?" ~ Flashbackare

Jag undrar samma sak. Jag kommer ihåg för 5-6 år sedan när jag besökte Flashback för första gången i hela mitt liv. Jag fastnade för tripp- och rusrapporterna och tyckte att det var roliga berättelser som berättades. Sedan förflyttade man sig gradvis genom olika ämnen. Det var underhållande att vara inne på Flashback. Och visst, det är fortfarande ett underhållande forum. Flashbacks smustiga baksida med sjuka trådar/videos/bilder har alltid funnits, men det känns som att det har blivit mer påtagligt nu.

Som att alla smarta, djupa och roliga debatter har försvunnit. Finns bara smuts, hat och rasism på Flashback nu. Och en medlem som är död, som tog sitt liv genom hemsidan. Men jag klandrar inte Flashback för hans självmord. Absolut inte. Det är inte Flashbacks fel att han valde att ta sitt liv. Att Flashback blev hans sista stopp är väl ganska förståeligt: det finns inget annat svensk forum som skulle tillåta det. Men det känns som att Flashback nådde sin gräns igår faktiskt.

En sak är säker: Jag kommer aldrig mer ignorera en självmordstråd.

Kommentarer

Innan du kommenterar:
Kommentarer besvaras här.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0