Människor dras alltid till mörka och hemska saker. Saker som är tabu, som inte är normalt. Varför gör vi det egentligen? Varför dras vi till saker som får oss att rysa, bli chockade och äcklade på samma gång? Vad är det som gör att vi inte kan låta bli att göra det?

Jag gör det hela tiden. Läser om seriemördare, kollar på bilder, söker kunskap om det ockulta, kollar på konstiga videos, ser alldeles för mycket skräckfilm, far ut på olika spökjakter, läser om diverse psykopater och deras brott och mycket annat. Det finns alldeles för mycket död, skräck, psykopati och idioti på internet - om man vet vad man ska söka efter. Även fast det mesta jag hittar äcklar mig och gör mig förbannad/chockad kan jag inte riktigt sluta med det heller. För det är intressant. Det är ju spännande. Förbjudet på ett sätt.

Ta till exempel Rotten.com. Jag, som spenderar mycket tid med att besöka liknande sidor och läsa om sådana här saker, är till och med inte ett fan av denna sida. Jag kan ju självklart inte låta bli att inte kolla om någon av mina vänner går in på den här sidan - men jag vill inte besöka den ensam. Tur att jag har vänner som är lika psykiskt sjuka och nyfikna som jag är. För det är precis vad vi gör när vi är tillsammans, oftast: letar upp sjuka videos och laddar hem sjuka skräckfilmer. Varför? För att vi vill bli rädda. Vi vill bli äcklade.

Den värsta videon jag har sett i hela mitt liv är "The Dnepropetrovsk Maniacs", som finns att hitta på Google. Det var tre killar (seriemördare) som härjade runt i Ryssland. Tyvärr fick jag reda på genom Flashback att det fanns en video på ett av deras mord någonstans på Google. Jag blev nyfiken direkt. Så jag och Alice kollade på den. Och jag råder ingen att göra det. Jag brukar oftast vara ganska obrydd när det kommer till dom här filmerna; 'Jaja, kolla på den, men den är vidrig!' Men den här filmen var en annan femma. Det var en riktig människa - en levande människa.

Vi hann kolla i ett par sekunder och sedan stängde vi av. Klump i halsen och iskall i magen flera timmar efteråt. Troligtvis bland det värsta jag har sett i hela mitt liv. Det var inte ens lite roligt. Så visst, det finns ju nackdelar med att vara nyfiken på det som är tabu. Det finns det alltid.

Sedan är det ju alltid annorlunda om man ser en olycka IRL. Kvinnan som blev påkörd utanför skolan 3 sekunder efter att jag och Amina hade passerat henne - det var inte roligt. Vetskapen om att man stod en meter från en medvetslös människa med blod över hela ansiktet och att man kanske själv hade blivit påkörd om vi hade gått saktare eller om jag hade bestämt mig för att stanna och plocka upp en sak ur väskan.

Jag är medveten om hur psyk jag måste låta nu. Men det är jag inte. Majoriteten av svenska folket dras till det 'förbjudna' och är nyfikna - skillnaden är väl att jag inte direkt skäms över det. Fan, det är en del av mig. Att vara den där som hittar sjuka forum, videos och filmer. Sedan vill jag bara observera att jag inte gör detta hela tiden. Det händer mest när jag är med vänner. Men det är intressant. Och tro det eller ej, man lär sig ganska mycket. Om allt mellan religion och psykologi.

(Och jag tar avstånd från videos med djurplågeri, barnmisshandel, våldtäkter osv. Ba så att ni vät. Så pass sjuk är inte jag. 'Men du kollade ju på en video där en man blev mördad?' Jaja, shut the fuck up, man lär sig av sina misstag...) (Och nej mamma, du behöver inte oroa dig, haha)