Adelsätter ur min släkt (hoppas ni orkar läsa).
von Platen: von Platen, uradlig ätt från Rügen och Pommern av vilken en gren invandrade till Sverige. Ättemedlemmar har naturaliserats i flera länder.
Stamfader för ätten är Otto "cum Plate" som var rådsherre vid hovet i Rügen 1255. En gren i Sverige naturaliserades 1751 och fick nummer 1922. Från denna har två grenar upphöjts till friherrelig värdighet, men det finns flera ättemedlemmar vilkas förfäder sedan 1700-talet varit bosatta i Sverige som inte introducerats på Riddarhuset.
Soop: Ätten har sitt ursprung i det medeltida frälset. Den kan med full säkerhet ledas tillbaka till väpnaren Ulf Siggesson som omtalas 1463 och dog någon gång efter 1472. När ätten introducerades 1625 placerades den i Riddarhusets andra klass, den s k riddar-klassen, som omfattade obetitlade ättlingar till tidigare riksråd. Tillsammans med första klassen, den s k herreklassen som omfattade grevar och friherrar, representerade riddarklassens familjer högadeln.
Oxehufvud: Svensk adlig ätt från västra Sverige. Introducerades vid Riddarhuset år 1625. Nr: 102. En känd medlem av släkten är Göran Adolph Oxehufvud.
Göran Adolph Oxehufvud, född 5 juni 1799 i Kyrketorp, avliden 15 november 1852 i Buenos Aires, svensk sjökapten.
Han är mest känd som initiativet till den skandalomsusade "Oxehufvudska expeditionen" till Latinamerika 1840-1841. 1840 erbjöd Oxehufvud en rad unga sjöbefäl, bland annat Henrik Ludvig Sundevall, Carl Skogman André Oscar Wallenberg, att följa med honom på skeppet Prins Oscar till Latinamerika för att erhålla undervisning i sjöfart. Resan drabbades dock av en rad missöden och tvingades göra ett långt uppehåll Lissabon, där Wallenberg lämnade expeditionen.
När Prins Oscar anlöpt hamnen Buenos Aires i augusti 1841 beslutade Oxehufvud att sälja skeppet till den argentinska flottan då han hamnat i ekonomiska trångmål. Den svenska besättningen tog sig hem med hjälp av Skogman, medan Oxehufvud gifte sig lokalt och stannade i La Plata-länderna fram till sin död.
Sparre: Sparre af Rossvik är en adelsätt, svensk uradel från Västergötland. Ätten är känd sedan slutet av 1300-talet. Den introducerades på Riddarhuset år 1625 som adlig släkt nr. 7. Släkten är utgrenad i friherrliga släkten Sparre.
Frölich: Frölich, svensk adlig och grevlig ätt från Tyskland. Ursprungligen var det en adlig ätt i Steiermark där stamfadern Didrich Frölich till Gerdorf levde under 1500-talet.
En gren av ätten inkom till Sverige med översten Hans Christoffer Frölich, som stupade i svensk tjänst vid slaget om Köpenhamn 1658. Från denne och hans hustru Elisabet von Plessen utgår den adliga ätten Frölich, som slocknade 1940 på svärdssidan. Den grevliga ätten utgår från en yngre son till Hans Christoffer Frölich, och introducerades som grevlig ätt vid Riddarhuset 1713 på nummer 49.
Till släkten Frölich hör greve Carl Gustaf Frölich, general, hovrättspresident och landshövding, hans syster Eva Margareta Frölich, landshövding greve Bengt Gustaf Frölich, och politikern greve David Fredrik Frölich.
Bååt: Bååt, är en svensk medeltida adelsätt, svensk uradel, som troligen har samma ursprung som ätten Bonde, då båda för samma vapen och släktmedlemmarna i äldre tid kallade varandra för fränder.
Svinhufvud: Svinhufvud är två svenska adelsätter, båda med härstamning från Dalarna på 1500-talet, med gemensamt ursprung via Jöns Svinhufvud.
Forstenaätten: Forstenasläkten eller Forstenaätten är en av Sveriges äldsta adelsätter, benämnd efter sätesgården Forstena i Västergötland. Släkten ansågs utslocknad åren 1660 till 1990, tills en forskare hittade ett gammalt brev där det tydligt framgick att en kapten vid Värmlands regemente vid namn Jon Olofsson Dahlman, dödad 1675 i Tyskland, egentligen tillhörde Forstenasläkten men av någon anledning blivit förskjuten av sin far.
Denne kapten Dahlman hade fått många avkomlingar och har så ännu idag. Detta har medfört att 29 nu levande adelsmän vid namn Dahlman, samt efter adoptioner, Wennerström och Järrel samt ett antal döttrar åter införts som adliga ätten nr 2 på Riddarhuset. Forstenasläktens mest bemärkta person är fältmarskalken under 30-åriga kriget greve Lennart Torstenson. Dennes grevliga ätt nr 7 dog ut 1727.
Hierta: Svensk adelsätt från Danmark-Halland. Enligt traditionen kommer släkten ursprungligen från Trondheim, varifrån de flyttade till Halland, som då var en del av Danmark.
Som stamfader räknas domaren i Fjäre härad, Lars Ragvaldsson som på 1550-talet levde på Ölmenäs i Halland. Hans söner använde en tid moderns namn och vapen, Grijs, adlig släkt nummer 142. Släkten introducerades med namnet Hierta 1627 på nummer 121.
Grenar har även erhålligt friherrelig rang, nummer 250 som även immatrikulerades vid Riddarhuset i Finland 1818 men som inga kända ättlingar finns kvar av idag, och nummer 381 som utgrenade sig ur adliga grenen nummer 192, och erhöll värdigheten enligt 37 § i 1809 års regeringsform och som är fortlevande i Sverige.
Till släkten hörde Hans Järta, som avsade sig sitt adelskap 1800 och ändrade stavning av sitt släktnamn, och Lars Johan Hierta (han som grundade Aftonbladet).
Stamfader för ätten är Otto "cum Plate" som var rådsherre vid hovet i Rügen 1255. En gren i Sverige naturaliserades 1751 och fick nummer 1922. Från denna har två grenar upphöjts till friherrelig värdighet, men det finns flera ättemedlemmar vilkas förfäder sedan 1700-talet varit bosatta i Sverige som inte introducerats på Riddarhuset.
Soop: Ätten har sitt ursprung i det medeltida frälset. Den kan med full säkerhet ledas tillbaka till väpnaren Ulf Siggesson som omtalas 1463 och dog någon gång efter 1472. När ätten introducerades 1625 placerades den i Riddarhusets andra klass, den s k riddar-klassen, som omfattade obetitlade ättlingar till tidigare riksråd. Tillsammans med första klassen, den s k herreklassen som omfattade grevar och friherrar, representerade riddarklassens familjer högadeln.
Oxehufvud: Svensk adlig ätt från västra Sverige. Introducerades vid Riddarhuset år 1625. Nr: 102. En känd medlem av släkten är Göran Adolph Oxehufvud.
Göran Adolph Oxehufvud, född 5 juni 1799 i Kyrketorp, avliden 15 november 1852 i Buenos Aires, svensk sjökapten.
Han är mest känd som initiativet till den skandalomsusade "Oxehufvudska expeditionen" till Latinamerika 1840-1841. 1840 erbjöd Oxehufvud en rad unga sjöbefäl, bland annat Henrik Ludvig Sundevall, Carl Skogman André Oscar Wallenberg, att följa med honom på skeppet Prins Oscar till Latinamerika för att erhålla undervisning i sjöfart. Resan drabbades dock av en rad missöden och tvingades göra ett långt uppehåll Lissabon, där Wallenberg lämnade expeditionen.
När Prins Oscar anlöpt hamnen Buenos Aires i augusti 1841 beslutade Oxehufvud att sälja skeppet till den argentinska flottan då han hamnat i ekonomiska trångmål. Den svenska besättningen tog sig hem med hjälp av Skogman, medan Oxehufvud gifte sig lokalt och stannade i La Plata-länderna fram till sin död.
Sparre: Sparre af Rossvik är en adelsätt, svensk uradel från Västergötland. Ätten är känd sedan slutet av 1300-talet. Den introducerades på Riddarhuset år 1625 som adlig släkt nr. 7. Släkten är utgrenad i friherrliga släkten Sparre.
Frölich: Frölich, svensk adlig och grevlig ätt från Tyskland. Ursprungligen var det en adlig ätt i Steiermark där stamfadern Didrich Frölich till Gerdorf levde under 1500-talet.
En gren av ätten inkom till Sverige med översten Hans Christoffer Frölich, som stupade i svensk tjänst vid slaget om Köpenhamn 1658. Från denne och hans hustru Elisabet von Plessen utgår den adliga ätten Frölich, som slocknade 1940 på svärdssidan. Den grevliga ätten utgår från en yngre son till Hans Christoffer Frölich, och introducerades som grevlig ätt vid Riddarhuset 1713 på nummer 49.
Till släkten Frölich hör greve Carl Gustaf Frölich, general, hovrättspresident och landshövding, hans syster Eva Margareta Frölich, landshövding greve Bengt Gustaf Frölich, och politikern greve David Fredrik Frölich.
Bååt: Bååt, är en svensk medeltida adelsätt, svensk uradel, som troligen har samma ursprung som ätten Bonde, då båda för samma vapen och släktmedlemmarna i äldre tid kallade varandra för fränder.
Svinhufvud: Svinhufvud är två svenska adelsätter, båda med härstamning från Dalarna på 1500-talet, med gemensamt ursprung via Jöns Svinhufvud.
Forstenaätten: Forstenasläkten eller Forstenaätten är en av Sveriges äldsta adelsätter, benämnd efter sätesgården Forstena i Västergötland. Släkten ansågs utslocknad åren 1660 till 1990, tills en forskare hittade ett gammalt brev där det tydligt framgick att en kapten vid Värmlands regemente vid namn Jon Olofsson Dahlman, dödad 1675 i Tyskland, egentligen tillhörde Forstenasläkten men av någon anledning blivit förskjuten av sin far.
Denne kapten Dahlman hade fått många avkomlingar och har så ännu idag. Detta har medfört att 29 nu levande adelsmän vid namn Dahlman, samt efter adoptioner, Wennerström och Järrel samt ett antal döttrar åter införts som adliga ätten nr 2 på Riddarhuset. Forstenasläktens mest bemärkta person är fältmarskalken under 30-åriga kriget greve Lennart Torstenson. Dennes grevliga ätt nr 7 dog ut 1727.
Hierta: Svensk adelsätt från Danmark-Halland. Enligt traditionen kommer släkten ursprungligen från Trondheim, varifrån de flyttade till Halland, som då var en del av Danmark.
Som stamfader räknas domaren i Fjäre härad, Lars Ragvaldsson som på 1550-talet levde på Ölmenäs i Halland. Hans söner använde en tid moderns namn och vapen, Grijs, adlig släkt nummer 142. Släkten introducerades med namnet Hierta 1627 på nummer 121.
Grenar har även erhålligt friherrelig rang, nummer 250 som även immatrikulerades vid Riddarhuset i Finland 1818 men som inga kända ättlingar finns kvar av idag, och nummer 381 som utgrenade sig ur adliga grenen nummer 192, och erhöll värdigheten enligt 37 § i 1809 års regeringsform och som är fortlevande i Sverige.
Till släkten hörde Hans Järta, som avsade sig sitt adelskap 1800 och ändrade stavning av sitt släktnamn, och Lars Johan Hierta (han som grundade Aftonbladet).
Kommentarer
Trackback
